Sånger om kvinnor (MNW)
Medverkande på skivan är Marie Selander, Ulla Sjöblom, Lise-Lotte Nilsson, Annicka Kronberg, Lottie Ejebrant, Eva Fröling, Chatarina Larsson, Eva-Kristin Tangen m fl. Här finns många av de klassiska låtarna; ”Vi är många”, Innerst inne är du i alla fall..”, Vi måste höja våra röster”, ” Törnrosa”, ”Den ensamma mamman i traversen” m fl..

”Vi som har gjort den här skivan har försökt att skildra några typiska, konkreta kvinnoöden idag i Sverige. Men det är bara en början. Det finns många öden kvar att skildra, många situationer att beskriva. Vi hoppas att andra tar vid och fyller i vad vi inte fått med. Att det kommer många sånger, pjäser, bilder om kvinnan. Vi behöver dom!”, skrev Margareta Garpe och Suzanne Osten i konvolutet 1971
*ÅÅÅ TJEJER*
Sånger som tillhör alla
När jag berättar att jag skrivit musiken till de kända kvinnokampssångerna ”Ååå tjejer” och ”Kan vi, vill vi, törs vi?” (egentligen ”Vi måste höja våra röster” och ”Befrielsen är nära”) blir folk ofta förvånade: ”Oj, är det en MAN som komponerat musiken.”

Det har hänt en hel del med könsrollerna sen början av 1970-talet då musiken skrevs. Då var det helt naturligt att det var en man som skrev all musik, precis som det var helt naturligt att det var män som var musiker och spelade den.

I början av 1970-talet var det ytterst få kvinnor som komponerade. Märkligt nog har det alltid varit ett typiskt manligt yrke att vara kompositör. Man kan undra varför? Men trots allt har det funnits ytterst kompetenta kvinnliga kompositörer genom tiderna. T.ex. Felix Mendelssohns syster Fanny Mendelssohn Hensel, som ibland gömde sig bakom sin mer berömde bror och gav ut sin musik under hans namn.

Robert Schumanns hustru Clara var en mycket begåvad kompositör och en så berömd pianist att när Robert följde med på hennes konsertturnéer, så kunde han få höra: ”Sysslar herr Schumann också med musik?”

Sveriges mest berömda seriösa kvinnliga kompositör Elfrida Andrée blev internationellt belönad för sina symfonier och sin kammarmusik. Hon blev Sveriges första kvinnliga organist. Men när hon tog sin organistexamen 1857, fick hon vänta i fyra år på att lagen skulle ändras, så att även kvinnor fick inneha organisttjänst.

Och så har vi förstås kompositören Alice Tegnér, men hon räknas väl inte, hon sysslade ju mest med barnvisor och det vet vi ju alla att om man sysslar med barn har man en mycket låg status. Varför valdes aldrig t. ex. Astrid Lindgren in i Svenska Akademien?

När regissören Suzanne Osten och jag började på Stockholms Stadsteater 1971, var vår första produktion ”Tjejsnack” för ungdomsgårdar. Margareta Garpe, som var medförfattare, Suzanne och jag arbetade då en tid med ungdomar på gårdarna för att få uppslag till pjäsen. Det vi fann var att flickorna var så tysta. Det var killarna som dominerade och tog sig ton. Därför skrev Suzanne och Margareta sången ”Vi måste höja våra röster för att höras” och jag komponerade musiken med en refräng som skulle vara lätt att komma ihåg och sjunga med i. Sången blev så populär att den blev utgångspunkten för den Grammisbelönade LP:n ”Sånger om kvinnor”. Några år senare skrev Suzanne och Margareta kvinnokampspjäsen ”Jösses flickor” med sången ”Befrielsen är nära” och eftersom jag var deras ”huskompositör” var det naturligt att jag komponerade musiken.

Det är en fantastisk upplevelse att få höra våra sånger sjungas på gator och torg, nu när sångerna tillhör ALLA!

Gunnar Edander


Biografi
1971 släpptes den första skivan på MNW, med ”kvinnosånger”; kampsånger som handlade om kvinnofrågor. Egentligen är ”sånger om kvinnor” ett gemensamt namn på fyra teaterpjäser, vars musik släpptes på skiva.

Merparten av texterna skrevs av Suzanne Osten och Margareta Garpe, men här finns även texter av Sonja Åkesson, Louise Waldén m fl. Suzanne Ostens och Margareta Garpes texter mobiliserar än idag kvinnor till politisk förändring; många av texterna äger fortfarande sin giltighet. Här finns också en medveten solidaritet mellan kvinnor av olika genrationer som är kännetecknande för den här tiden. Tilltalet i låtarna är politiskt och personligt och fullt av tillförsikt inför framtiden.

Musiken skrevs av Gunnar Edander, som med lätt hand, med lek och med värme, behärskar all sorts musik, och som har bidragit till att dessa sånger utvecklats till feministiska klassiker. ”Sånger om kvinnor” tilldelades en Grammis 1972.

Diskografi:

Sånger om
kvinnor
MNW 1971


Kärleks-föreställningen
MNW 1974

Jösses Flickor
MNW 1975

Fabriksflickorna
MNW 1980

Ååå tjejer (samling)
MNW 1993

Sånger om kvinnor
(samling)
MNW 2004
Progg.se