Johan Rothstein - Sorgliga sånger (MNW)
Albumet handlar om saknad, ensamhet, en känsla av isolering och sorgen kring uppväxten.
Låtskrivandet har varit en rent känslomässig process utan något intellektuellt filter och utan någon lyssnare i åtanke. Johan spelar alla gitarrer och Tony Thorén spelar bas och producerar. Soundet är akustiskt baserat och förmodligen har intensivt lyssnande på artister som Nick Drake, Mike Scott, James Taylor, Ron Sexsmith och Elliott Smith påverkat.
Biografi

Musiken var inget som fanns i familjen. Den unge Johan Rothstein var snarast inne på sport: fotboll, hockey, tennis… Men en dag plockade han upp den gitarr som hans storebror fått i födelsedagspresent men tappat intresset för efter ett par dagar. "Jag minns att jag tyckte det var så häftigt och konstigt att man kunde ta ut melodier på den. Det var liksom för bra för att vara sant." Han skaffade en elgitarr, köpte en bok med Beatlessånger och lärde sig spela.

Runt 1979 började han spela i band, i samband med den svenska punken med Ebba Grön i spetsen. "Det enkla, direkta och melodiösa träffade mig rakt i magen. Den riktade, fokuserade energin." Det förändrade allt och han förstod på något sätt precis vart han skulle. Sedan dess har musiken, bortsett från de mest primala behoven, varit det viktigaste i livet och Johan har varit sångare, gitarrist och låtskrivare i en rad mer eller mindre bra popband.

Johan Rothstein var under sent 80-tal och tidigt 90-tal sångare, gitarrist och en av låtskrivarna i Stockholmsgruppen Toms Tivoli. De släppte tre album, hade flera radiohits och framträdde mycket live. Johan lämnade gruppen 1994 och har sedan dess funnit och finslipat sitt eget uttryck.

Nästa vändpunkt kom då Johan lämnat Toms Tivoli. Han hade fått en alltmer intensiv känsla av att det mesta kretsade kring möten, upplägg och strategier. Gruppen repade sällan och det hamnade ganska lite om spontant musikskapande och mycket om tänkande. "När jag ringt runt till alla och sagt att jag hoppade av satte jag mig vid köksbordet, bara tog ett D-ackord och kände en enorm lättnad. Plötsligt fick jag tillbaka samma känsla som jag haft när jag börjat spela."

Den känslan sitter i fortfarande och har nu resulterat i ett vackert album som är precis så sorgset och naket som titeln antyder.

Johan har haft en väldigt tydlig vision som alla inblandade har tagit till sig. "Jag har hela tiden vetat precis hur skivan ska låta och Tony Thorén (Eldkvarn, Peter LeMarc), som producerat, förstod intuitivt vad jag var ute efter. Samma sak gäller musikerna." Dessa är Stephan Forkelid (piano) och Christer Jansson (trummor). Johan spelar alla gitarrer och Tony spelar bas. Soundet är akustiskt baserat och förmodligen har intensivt lyssnande på artister som Nick Drake, Mike Scott, James Taylor, Ron Sexsmith och Elliott Smith påverkat.

Albumet handlar om saknad, ensamhet, en känsla av isolering och sorgen kring uppväxten. Låtskrivandet har varit en rent känslomässig process utan något intellektuellt filter och utan någon lyssnare i åtanke. Johan beskriver det som att han haft ett slags inre lykta som visat honom vägen rakt in i sorgen, där låtarna legat färdiga och väntat. "Först nu börjar jag inse att hela skivan faktiskt är läskigt privat. Saker som jag inte sagt till någon - och nu säger jag det till hela världen! Det känns som om att alla som vill kan läsa min dagbok."

Myspace